Monday, December 22, 2008

Emegteichuudiin gargadag 10 hachin avir

1. Bainga tolgoi uvddug
Em hun l bol tolgoi uvduj bna gedeg, zarimdaa baashildag l bh. Gehdee dur tachaaldaa shataj bui erchuud amrag busguinh n tolgoi uneheer uvduj zugeer l hevteed uheed ugmuur sanagddagiig oilgodoggui. Tolgoi hagarah shahan uvduj nudnii umnuur ungu ungiin gerel huvj, dotor muuhairch baihad yuun sex mextei manatai. Tolgoi uvduj bna gej bgaa busguichuud ter bur huuraaguig erchuud oilgoh yostoi. Herev ene ued uuriinhuuruu zutgeed baival ter shunu baitugai tsaashdiin ireeduigee ch ballah magadlaltai.

2. Dandaa sovj shanalj baidag
Hairt n ger ruugee harih zamdaa erduu hagas tsag saatahad l emegtei hun dotroo tuund tohioldoj boloh aimaar uil yavdluudiig dotroo tusuulj eheldeg. Genet ter avaart orood tsusaa goojuulan hevtej bgaa bolov uu. Harin ene ued er hun naizuudtaigaa shar airag taivan uuj suudag, ger ruugee utasdah talaar ter boddog ch ugui. Emegtei hun oir dotniin hund n uchirsan taagui yavdliig uurt tohioldsonoos iluu emzeglen huleej avdgiig sanaj bh heregtei.

3. Shuugee duuren huvtsastai baij umsuh yum baidaggui
Emegtei hunii bainga hsine huvtsas avah husliig erchuud oilgodoggui. Zugeer l naiz huuhnuuddee gaihuulj, mood huutsulduj bna gej uzdeg. Unendee bol emegtei hunii huvtsas surug energy ih amarhan shingeedeg. Ehneriih n umssun tsamts bolgon hundlungiin asar olon hun solbison hartsand urtuj, tednii energy-eer tseneglegddegiig erchuud oilgodoggui. Iimees tuuniig dahin dahin umsuhud setgel sanaa tavguirhdeg. Tegeed emegtei hun uurtuu itgeh itgelee sergeehiin tuld bainga huvtsasaa solij baih shaardlagatai boldog.

4. Huuhed bol minii umch
Ene bol ehiin zun bilgiin esreg tal. Olon ehchuud huuhdee usuj tom bolohiig oilgodoggui, hoinoos n setgel shanalsaar bdag. Dulaan huvtsaslasan bolov uu, ulsuj bgaa bolov uu, uvdsun yum bish biz. Huugee tseregt tatna gehees yamar ch eh aij huiten huls n tsutgana. Nas biend hursen ohiddoo ehchuud tusdaa urh tusgaarlaj garahaas uur zam uldehgui. Hol baihad iluu huchtei.

5. Bie galbirtaa sanaa tavih
Amrga busguigee jin nemehed hayh bodol er hunii tolgoid orj irehgui. Gehdee l emegtei hun bur uuriiguu hamgiin saihan, hamgiin eruul gej medrehiig husdeg. Tegvel arai taivan baina. Ihenh huuhnuud uurtuu itgelgui baidag. Herev tanii dohio zangaa, alhaa gishgee buriig hajuunaas dandaa shuumjilj baival uurtuu itgeltei bj chadna gej uu?!

6. Amigui yumstai hardah
Emegteichuud er huniig hen negen baitugai yamar neg yumtai huvaaltsahiig husdeggui. Urgelj evderch auto mashin, zuragt geh met. Amrag er n amraltiin udur bolgonoo evderhii tumurtei unguruuj bas tegeed garaashnii tumur beton hananii tsaanaas gar utas huleej avdaggui n emegtei hund taalagddaggui. Avtomashin (tsana, computer)-tai hardah n orchin ueiin amidrald bodit zuil bolj bna.

7. Yumiig het emzeg huleej avdag
Em hun yariagaaraa romantic bieleegui huslee nuhdug. Ene ued ted ger buliin uchuuhen yavdliig ch emgenelt jujig met bolgon durselj chadna. Er hunii uil hudlul, tuunii ur dun chuhal bol em hun tuhain ueiin setgeliin hudulguuniig iluu todorhoildog. Jishee n: "Bid toos sorogch hudaldaj avsan" gej bhad ehner n "Bi tuund uur delguurt iluu hyamd, bas songolt ihtei gej helsen. Harin ter minii sanaliig huleej avaagui. Yer n ter namaig yerduu sonsdoggui. Tegeed ter sergelen hudaldagch horvoogiin hamgiin muu toos sorogchiig bidend hudaldaj chadsan. Daraa n nuhur maani munguu haramlaad taxi avaagui. Bid avtobusaar gertee harisan. Yostoi aimaar." ingej yariad emegtei hun taivshirdag. Tegeed anhaaral halamj muutai haramch, toos sorogch ogt meddeggui, nuhruu tevchseer amidardag. Nuhurt n ene l heregtei.

8. Denduu tseverch
Er hun bohir gal togoo, zochdiin uruunii gold hevteh oimsiig emh zambaraagui gej uzdeggui. Harin emegteichuud ene tal deer denduu. Zarimdaa ter shireen deerh talhnii urtes baitugai mikroobiig ch olj harj bh shig. Emegtei huniig denduu tseverch ba er hunii zambaraagui baidliin hoorondoos oron gert shaardlagatai tsever tsemtsger baidal bii boldog. Baigali ingej zayasan hoino, yaltai bilee.

9. Har udurtuuu nuutsuldug
Herev nuhur n ger bulee shaardlagatai buhneer hangaj chadahgui bol ehner n tuund itgehee bolij, tuuniig yavsnii daraa heregleh nuutsuu hurimtluulj ehelne. Huns, or dernii daavuu, ugaalgiin nuntag, geriin tsahilgaan heregsluud... Er hun geriin buh yumiig uuriinhuu umch gej uzdeg, harin emegtei hun yamar negen yum bolvol uurtuu umchluhuur belddeg.

10. Tsetseg, magtaald durtai
Emegtei hund uuriih n tuhai orchnii humuus yu bodoj bgaa n ih chuhal. Iim uchraas uuriih n amidrald bgaa sain buhniig ter olnii hurteel bolgohiig ermelzdeg. Er hunees tsetseg, magtaal shaardahdaa emegtei hun naiz huuhnuuddee gaihuulahaas gadna uur zorilgotoi. Er hun busguidee hairtaigaa humuusiin umnu il tod ilerhiileh n tuuniig unen setgeleesee handaj bgaag mun huuhnee az jargaltai blgahiin tuld yu ch hiihed belen bgaag haruuldag. Erchuud huviramtgai uchraas emegtei hun tuunees hairaa bainga batalj baihiig shaarddag.

Ee de ene huuhnuud uu... :D

No comments:

Post a Comment